ADSL

Asynchronous Digital Subscriber Line, teknik för snabb dataöverföring via vanlig telefonledning. Med ADSL kan betydligt högre hastighet än vid överföring via vanliga modem åstadkommas. Mellan 500 kilobit/sekund och 2 megabit/sekund är vanligt (i praktiken cirka 10-40 gånger snabbare än med vanliga modem). Även högre hastigheter är möjliga men är beroende av ledningskvalitet med mera (teoretisk maxhastighet 8 megabit/sekund för ADSL, och för varianten VDSL 52 megabit/sekund). Hastigheten är avståndsberoende, och anses fungera väl upp till cirka 3-4 kilometer från telefonstationen. Hastigheten är högst vid överföring till datorn, det håll den mesta trafiken vanligen går åt. Tekniken går ut på att sända dataöverföringen på höga frekvenser, som inte utnyttjas vid vanligt tal. Talet separeras från datatrafiken av utrustning vid datorn och i telefonstationen, och de två typerna av trafik kan överföras på ledningen samtidigt. Med ADSL går det att tala i telefon samtidigt som dataöverföring pågår, utan att detta påverkar hastigheten på datatrafiken. ADSL är en av flera tekniker som omtalas i samband med bredband. En närbesläktad teknik, VDSL, är mer avståndsberoende, men kan ge betydligt högre hastigheter på korta avstånd.

ADSL2

Förbättrad variant av tekniken ADSL för snabb dataöverföring via vanlig telefonledning. Med ADSL2 är den teoretiska maxhastigheten 12 megabit/sekund (i praktiken dock lägre), gradvis avtagande med avståndet. För en viss given hastighet är räckvidden cirka 200 meter längre än med första generationens ADSL.

ADSL2+

Förbättrad variant av tekniken ADSL2 för snabb dataöverföring via vanlig telefonledning. Genom att höja de använda frekvenserna till upp till 2,2 MHz (dubbelt så högt som för ADSL2) är den teoretiska maxhastigheten cirka 25 megabit/sekund (i praktiken dock lägre), gradvis avtagande med avståndet.

ALU

Arithmetic-Logic Unit, den del av en dators processor som utför operationer som addition, jämförelser, med mera. Vanligen finns en separat ALU för operationer på flyttal. Processorer med flera ALU som kan arbeta parallellt, superskaläritet, är även vanliga, t.ex. Pentium-processorer.

Animated GIF

Variant av bildformatet GIF för att visa rörliga bilder. En animated GIF innehåller flera separata stillbilder som visas i snabb följd då den betraktas i en webläsare. På så sätt kan enklare animeringar åstadkommas (så är de rörliga bilderna här på faktabanken.nu skapade).

AVI

Audio Video Interleaved, lagringsformat för rörliga bilder skapat av mjukvaruföretaget Microsoft. AVI är ett relativt vanligt format för videosekvenser och liknande rörliga bilder på internet, men får ibland kritik för att den som laddat hem en filmsekvens inte kan spela upp den. Detta beror på att AVI-filmer skapas med en mängd olika CODEC (COder/DECoder), programvara som utför själva kodningen av filmen när filen i fråga skapas. Om rätt CODEC inte finns installerad i betraktarens dator går det inte att se filmen. Andra vanliga filmformat på internet är MPEG och rm.

Bit

BInary digiT, en informationsdel som kan anta två tillstånd, vanligen kallade 0 och 1. En bit kan vara realiserad med olika teknik på olika ställen i ett datorsystem, t.ex. som två olika elektriska spänningar i en ledning, som ett litet magnetfält någonstans på ytan av en hårddisk eller diskett, eller som en liten plats på en CD-ROM som reflekterar en laserstråle bra eller dåligt. En bit representerar den minsta informationsdel som kan hanteras i ett datorsystem. Överföringshastigheten hos modem och vid olika typer av bredband mäts i antal bit/sekund med lämpligt prefix, t.ex. kilobit/sekund (antal tusen bit per sekund) eller megabit/sekund (antal miljoner bit per sekund). Åtta bits tillsammans bildar en byte.

Bredband

Samlingsnamn på olika tekniker för snabb dataöverföring. Exakt definition av hastigheten saknas, ofta avses minst 2 megabit/sekund men flera aktörer kallar även överföring med en fjärdedel av detta, 500 kilobit/sekund, för bredband. Även 500 kilobit/sekund innebär en kraftig hastighetsökning (cirka 10 gånger snabbare) jämfört med överföring via vanliga modem. För de högsta hastigheterna krävs vanligen någon form av nydragen anslutningskabel, t.ex. fiberoptisk kabel eller koaxialkabel till fastigheten. För 500 kilobit/sekund och upp till några megabit/sekund finns flera tekniker för existerande kablar, t.ex. ADSL som utnyttjar telefonledningen, och via kabel-TV -nätet. En variant av av ADSL, VDSL, kan ge ännu högre hastigheter i vanliga telefonledningar under förutsättning att avståndet till telefonstationen är kort.

Byte

Grupp om 8 bit. Med 8 bit som var och en kan anta två tillstånd (0 och 1) kan sammanlagt 256 olika tillstånd bildas. En liknelse är 8 enkronor som var och en kan ligga med krona eller klave uppåt bredvid varandra i rad på bordet på 256 olika sätt. En byte kan användas till att representera t.ex. en bokstav eller annat tecken, eller t.ex. ett tal mellan 0 och 255. Genom att kombinera flera bytes kan större tal bildas. Storleken på hårddiskar, RAM och andra typer av minnen mäts i antal bytes med lämpligt prefix, t.ex. kilobytes, megabytes eller gigabytes. Just när det gäller bytes görs ett avsteg från den vanliga betydelsen av kilo- och övriga prefix: en kilobyte är lika med 1024 bytes. Detta beror på att 1000 inte är en jämn multipel av 2, basen i det binära talsystemet. Det är däremot 1024 (2 upphöjt till 10), vilket ger fördelar vid bl.a. resonemang om storlekar på minnen, mm. Eftersom skillnaden mellan 1000 och 1024 är liten går det att tänka på kilobyte som tusen bytes i situationer när det inte är så noga. När det är noga är en kilobyte 1024 bytes, en megabyte 1024 gånger 1024 (1048576) bytes, och en gigabyte 1024 gånger 1024 gånger 1024 (1073741824) bytes.

Cache

Mellanlagringsminne mellan en snabbare och långsammare enhet i ett datorsystem. När information läses från den långsammare enheten läggs en kopia av det lästa i cache-minnet, i vissa fall även tillsammans med en del extra angränsande information. Vid varje behov av information från den långsammare enheten kontrolleras först om det sökta finns i cache-minnet, och i så fall tas det därifrån vilket går snabbare. När cachen blir full offras den äldsta informationen. Cache kan utnyttjas i flera olika sammanhang, ofta avses CPU-cache (kallas även minnes-cache) som arbetar mellan datorns processor och RAM-minne. Av konstruktionsskäl är CPU-cache i PC-miljö oftast uppdelad i en mindre Level 1 -cache (L1) som är snabbast, och en större Level 2 -cache (L2) som inte är fullt så snabb (men snabbare än RAM-minnet). Hos något äldre processorer i PC-miljö finns L1-cachen inne i processorn och L2-cachen separat, men hos t.ex Pentium 4 och vissa Pentium 3 -processorer får både L1 och L2 -cachen plats inne i processorn. Andra typer av cache är disk-cache, där en del av RAM-minnet fungerar som cache mot hårddisken, samt att webläsare ofta använder en del av hårddisken som cache mot internet.

CD-R

Compact Disk Recordable, variant av CD-ROM som även tillåter skrivning av information (till speciella CD-R -skivor). Med hjälp av CD-läsare anpassade till CD-R, ofta kallade CD-brännare, kan en relativt kraftig laserstråle skriva information till de speciella CD-R skivor som kan köpas tomma i handeln. En CD-R -skiva har ett extra lager, som till att börja med är genomskinligt, ovanpå en reflekterande yta. När laserstrålen skriver är den så pass kraftig att den förändrar det extra lagret på de platser där den lyser, så att extralagret inte släpper igenom ljus där längre. Läsningen från skivan sker sedan på samma sätt som hos vanliga CD-ROM -skivor, och kan ske både med de speciella CD-brännarna och med vanliga CD-läsare. Skrivningen till CD-R skivor är av engångskaraktär: när en viss plats på CD-R skivan fått information lagrad på sig går det inte att ändra den lagrade informationen, det går bara att skriva en gång på varje plats på CD-R -skivans yta. Det finns också en annan variant av CD-ROM, som tillåter skrivning/ändring många gånger på varje plats på skivytan, CD-RW.

CD-ROM

Compact Disc Read Only Memory, typ av löstagbar skiva med hög kapacitet för lagring av information. En CD-skiva tillsammans med sin CD-läsare utgör ett skivminne med löstagbar skiva. Lagringsprincipen är annorlunda än hos t.ex. disketter och hårddiskar, och bygger på optisk läsning av den lagrade informationen. En mycket smal laserstråle lyser på den roterande skivytan, och kan föras in mot skivans centrum och ut mot dess kant av en läsarm. Laserstrålen studsar mot skivan på olika sätt beroende på om platsen där strålen lyser är en blank och plan yta eller en liten grop, vilket motsvarar de två tillstånden hos en bit. (Ibland talas om förhöjningar i stället för gropar, det beror på från vilken sida av skivan man ser saken.) Med denna teknik är det endast möjligt att en gång för alla prägla CD-skivan med sin information vid tillverkningen, därefter kan informationen endast läsas, t.ex. i datorernas CD-läsare. Denna typ av CD-ROM är mycket vanlig vid distribution av programvara som säljs i butik, osv. Lagringskapaciteten är 650 megabytes och själva CD-skivorna är billiga att tillverka. Det finns också två varianter av CD-ROM som även tillåter skrivning av information till CD-skivan, CD-R och CD-RW.

CD-RW

Compact Disk ReWritable, variant av CD-ROM som tillåter skrivning av information (till speciella CD-RW-skivor). Med tekniken som används i CD-RW -skivor kan information skrivas, raderas och ändras många gånger på CD-RW -skivan. Skrivning/ändring av information på CD-RW -skivor sker med hjälp av speciella CD-RW -brännare (som vanligen också kan skriva till CD-R -skivor). En CD-RW -skiva är täckt av ett material som reflekterar ljus mycket olika beroende på hur det stelnar. Vid skrivning värmer en laserstråle upp en liten plats på skivytan relativt kraftigt, så att materialet på den platsen stelnar till en matt yta. När laserstrålen värmer lite svagare så smälter materialet fint och stelnar till en blank yta. Läsningen från skivan sker sedan på samma sätt som hos vanliga CD-ROM -skivor, och kan ske både med de speciella CD-RW-brännarna och med vanliga CD-läsare. Läsning av CD-RW -skivor i vanliga CD-läsare ger dock ofta problem i något äldre CD-läsare. Det finns också annan variant av CD-ROM, som bara tillåter skrivning en enda gång till varje plats på skivan (men till lägre pris), CD-R.

Chipset

Stödkretsar till processorer, termen används särskilt ofta angående persondatorer med Pentium-processor. Chipset till Pentium-processorer består normalt av två krestar kallade northbridge och southbridge, vilka har anslutningar för bl.a. RAM-minne, USB-portar, hårddisk, mm. Dessa enheter är anslutna till chipsetet, och all kommunikation går sedan mellan processorn och chipsetet via en särskild FSB-anslutntning där så hög hastighet som möjligt eftersträvas.

CISC-

processor Complex Instruction Set Computer, typ av processor som kan utföra relativt många olika och komplexa instruktioner som datorprogrammen kan bestå av. De komplexa instruktionerna kan vara mycket tidsbesparande i många situationer. En CISC-processor är dock inte lika snabb på att utföra en del av de enklare och mer grundläggande instruktionerna som en RISC-processor är. Både CISC- och motsatsen RISC-processorer har sina förespråkare som kan visa på bättre prestanda i olika situationer. Till exempel Pentium-processorer som sitter i de flesta PC är CISC-processorer.

Cluster

Grupp av sektorer på ett skivminne, t.ex. en hårddisk. För att det inte ska bli för många sektorer totalt att hantera på hårddisken så grupperas ofta 2, 4, 8 eller fler sektorer ihop till större enheter, cluster. När hårddisken används delas lagringsutrymme sedan ut i form av cluster, i praktiken som en sorts större sektorer. Detta kan bland annat ge snabbare läsning när stora filer ska läsas från hårddisken. Alltför stora cluster leder dock till att mycket utrymme går till spillo när den lagrade informationen inte fyller ut de stora clustren. En del tidigare operativsystem i PC-miljö gjorde det nödvändigt med mycket stora cluster på stora hårddiskar, t.ex. 64 sektorer stora, men numera är så stora cluster ovanliga. I den svenskspråkiga versionen av operativsystem kallas cluster ofta för lagringsenheter eller allokeringsenheter.

CPU

Central Processing Unit, se processor.

DDR-SDRAM

(DDR-RAM) Double Data Rate SDRAM, typ av SDRAM-minne (kallas även DDR-RAM). DDR-SDRAM utnyttjar teknik som gör det möjligt att överföra två bit på samma tid som en. Överföringen styrs tidsmässigt av en puls som fungerar som takthållare för förbindelsen ut från minnet. DDR-SDRAM använder inte bara pulsen som sådan, utan dels tidpunkten när pulsen slås på och dels tidpunkten när pulsen slås av. På det sättet kan DDR-SDRAM överföra två bit per takthållningspuls.

Diskett

Typ av löstagbar skiva för lagring av information i datorer. En diskett tillsammans med sin diskettstation utgör ett skivminne med löstagbar skiva. Disketten är innesluten i ett plasthölje för att kunna hanteras lättare. Diskettens ytor (både över- och undersidan används) är täckta av ett ämne som är lätt att magnetisera. När disketten används roteras den av en motor, och en accessarm med ett läshuvud (och skrivhuvud) i spetsen kan röras in mot skivans centrum eller ut mot dess kant. På skivytorna kan läs/skriv-huvudet skapa mycket små magnetfällt tätt intill varandra. De små magnetfälten kan skapas på olika sätt och motsvarar de två tillstånden hos en bit. Samma läs/skriv-huvud kan sedan läsa genom att känna av hur magnetfälten ligger. Den tillgängliga skivytan indelas i spår och sektorer. Grundprincipen för lagring på disketter är densamma som hos hårddiskar. Bland annat det faktum att disketterna skall kunna tas ur och stoppas in i diskettstationer gör dock att hastigheten och lagringskapaciteten är betydligt lägre hos disketter än hos hårddiskar. En vanlig lagringskapaciteter hos disketter är 1,4 megabytes, men andra kapaciteter förekommer också. En släkting till disketter är Zip-diskar, som utnyttjar förfinad teknik för att nå större lagringskapacitet och högre hastighet trots att skivorna är löstagbara.

DNS

Förkortning för både Domain Name Service och Domain Name System, se name server.

Domännamn

Mer lätthanterlig form av adresser på internet än de IP-adresser som används när informationspaket överförs via nätet. Användare kan ange ett domännamn i t.ex. sin webläsare (t.ex. "bentasol.se") varefter det översätts till IP-adressen av särskilda name servers. På så sätt kan namn/adresser som uppfattas som lätta att komma ihåg användas. Domännamnet är ofta bara en del av det som i dagligt tal kallas adress, t.ex. "bentasol.se/datorn/dataord" och mailadressen "mupparna@bentasol.se" innehåller båda domännamnet "bentasol.se".

DRAM

Dynamic Random Access Memory, typ av RAM-minne. Dynamiskt RAM är inte lika snabbt att läsa och lagra i som SRAM, men betydligt kompaktare och enklare till sin konstruktion. Varje enskild bit lagras med hjälp av spänningen i mycket små kondensatorer som kan skapas direkt i minneschipet tillsammans med transistorer. Dynamiskt RAM är utrymmessnålt, men eftersom kondensatorerna gradvis tappar sin spänning måste dynamiskt RAM hela tiden uppdateras med särskilda refresh-pulser många gånger i sekunden. Det går inte att läsa eller lagra i minnet samtidigt som refresh-pulserna utförs, och antalet möjliga läsningar och lagringar per sekund sjunker. Dynamiskt RAM har gradvis utvecklats, se även EDO RAM, SDRAM, DDR-SDRAM och RDRAM.

Drivrutin

Programavsnitt som hanterar en resurs i datorsystemet, t.ex. bildskärm, ljudkort eller annan hårdvara. Med hjälp av drivrutinen kan övriga delar av datorsystemet kommunicera med resursen i fråga och använda den.

DVD

Digital Versatile Disc, typ av löstagbar skiva för lagring av information med högre lagringskapacitet än hos CD-ROM. Läsningen från skivan sker optiskt med hjälp av en laserstråle, och lagringsprincipen är närbesläktad med den hos CD-ROM. Framför allt tre faktorer bidrar till att DVD-skivor har högre lagringskapacitet än CD-ROM: mindre storlek på (och mindre mellanrum mellan) de individuella platserna som representerar varje bit, möjlighet att använda båda sidorna av skivan, och möjlighet att ha informationen i två lager under varandra i materialet. Läsningen från de två olika lagren under varandra sker genom att fokusera om laserstrålen en aning. Dubbelsidigheten och de dubbla lagren behöver inte utnyttjas, vilket ger 4 olika varianter av DVD med olika lagringskapacitet. En enkelsidig DVD med ett lager rymmer 4,7 gigabytes, en enkelsidig DVD med dubbla lager rymmer 8,54 gigabytes, en dubbelsidig DVD med ett lager per sida rymmer 9,4 gigabytes, och en dubbelsidig DVD med dubbla lager per sida rymmer 17,08 gigabytes. En vanlig DVD-skiva kan bara präglas med information en gång, vid tillverkningen, och informationen kan därefter bara läsas (inte ändras osv) i DVD-spelare i t.ex. datorer. En vanlig tillämpning är distribution av filmer, vilka även kan spelas upp i fristående DVD-spelare anslutna direkt till en TV. Det finns också flera varianter av DVD med skrivbara skivor, DVD-R och DVD+R (radering/ändring/återanvändning ej möjligt), DVD-RW, DVD+RW och DVD-RAM (radering/ändring/återanvändning möjligt).

EDO RAM

Extended Data-Out Random Access Memory, typ av DRAM-minne. EDO RAM ger cirka 10% snabbare läsning och lagring till minnet gämfört med vanligt DRAM, vanliga accesstider ligger runt 60 nanosekunder. Hastighetsökningen beror på antagandet att när en byte lästs så är det statistiskt sett mycket vanligt att fler bytes i följd skall läsas härnäst. Man kan säga att EDO-minnet börjar förberedelsen för åtkomst till nästföljande byte redan innan begäran om det kommit. Om det stämmer att nästa byte skall läsas härnäst går det fortare. När EDO RAM lanserade var det en välkommen förbättring med den tidens mått, men nya ännu mer förbättrade varianter av RAM-minnen har senare lanserats, se SDRAM, DDR-SDRAM och RDRAM.

FAT

File Allocation Table, komponent i filsystemet med samma namn som används av operativsystemet Windows för att organisera informationen som lagras på skivminnen, t.ex. hårddiskar och disketter. Många tidigare, och fortfarande använda, Windowsversioner använder FAT filsystem för alla anslutna skivminnen, även hårddiskar. Nyare Windowsversioner (t.ex. Windows XP) har i stället övergått till filsystemet NTFS för hårddisken. Även dessa nyare Windowsversioner använder dock FAT filsystem i begränsad omfattning, t.ex. för disketter.

Fil

Samling information som hör ihop och som lagrats i ett datorsystem. I ett typiskt datorsystem finns ett stort antal filer av olika slag lagrade på datorsystemets hårddisk. Vid olika tidpunker kan några filer (eller delar av filer) som används just då även finnas i datorns RAM-minne. Exempel på vad som kan lagras som en fil är ett datorprogram, ett ordbehandlingsdokument, en bild, eller ett kontaktregister. Lite mer komplexa databaser består normalt av många filer som relaterar till varandra, t.ex. en fil med varor, en fil med kunder, en fil med lagda order, osv. Filers storlek mäts i bytes med lämpligt prefix, t.ex kilobytes eller megabytes.

Firewire

Populärnamn på anslutningar enligt standarden IEEE 1394, ursprungligen utvecklad av Apple i samarbete med Texas Instruments. Firewire ger möjlighet till snabb överföring av information, normalt med 400 megabit/sekund (med varianten Firewire 2 (IEEE 1394B) med 800 megabit/sekund). På samma sätt som USB-anslutningar är Firewire plug-and-play, så att nya enheter upptäcks automatiskt direkt när man stoppar in sladden. Själva sladden och kontakterna finns i två varianter med 4 eller 6 ledare, den senare med 2 ledare för eventuell strömförsörjning genom kabeln. Ett vanligt användningsområde för Firewire är anslutning av digitala videokameror till persondatorer, varvid kontakten på kameran ofta betecknas "DV out" eller liknande.

FPU

Floating Point Unit, ALU särskilt konstruerad för operationer på flyttal. Moderna processorer innehåller vanligen en särskild FPU förutom en (eller flera) heltals-ALU.

FSB

Front Side Bus, anslutning mellan processor och chipset i främst persondatorer med Pentium-processor. Då all kommunikation mellan processorn och enheter anslutna till chipsetet går via FSB är det viktigt denna har hög överföringskapacitet.

G4-

processor Processor utvecklad av Motorola som sitter många av Apples PowerMac-datorer. Processorn marknadsförs av Apple under namnet G4 men har Motorolas beteckning MPC7400, detta är samma processor. G4 är efterföljaren till G3 (MPC750) som också finns i en del av av Apples datorer. G4 är en RISC-processor och är superskalär, och har en ovanligt kraftfull möjlighet till vektorbearbetning (utförande av samma operation på en rad datavärden samtidigt) för att vara i en persondator.

G5-

processor Processor utvecklad av IBM i samarbete med Apple, och som sitter i vissa av Apples datorer. Den största skillnaden gentemot den tidigare G4 är att G5 har en 64 bit -arkitektur och därför kan hantera dubbelt så mycket information i taget vid många arbetsuppgifter internt i processorn.

GHz

Gigahertz, mått på frekvens, miljarder svängningar per sekund. I datorsammanhang förknippas gigahertz främst med persondatorers prestanda då processorns klockfrekvens anges i gigahertz eller megahertz (MHz, miljoner svängningar per sekund),

GIF

.gif Graphics Interchange Format, lagringsformat för bilder. GIF-formatet använder en icke-förstörande kompression som minskar storleken på den lagrade filen utan att bildkvaliteten försämras. Kompressionen fungerar genom att lagra bildens färgkombinationer i en tabell, och sedan referera till tabellen när samma färgkombinationer senare dyker upp igen i bilden. En GIF-bild kan innehålla maximalt 256 färgnyanser, och är oftast inte det naturliga valet till foton och liknande, på det området ger JPEG-formatet vanligen bättre resultat. GIF-formatet lämpar sig i stället särskilt väl för bilder som innehåller sammanhängande ytor med samma färgnyans, som t.ex. många ikoner, knappar och annan webgrafik ofta gör. I dessa fall ger kompressionen en kraftig reducering av den lagrade filens storlek utan att bildkvaliteten påverkas alls. GIF-bilder kan också innehålla genomskinliga delar, så att t.ex. en websidas bakgrund kan synas igenom på dessa ställen. Med en särskild variant, animated GIF, kan rörliga bilder skapas. Gif-bilder är (tillsammans med JPEG) ett av de två vanligaste bildformaten på webben.

Hub

Utrustning som kopplar samman enheter till en gemensam anslutning. En hub återutsänder normalt alla signaler som kommer in genom dess anslutningar till alla andra anslutna enheter. Det finns även hubbar med mer funktionalitet, till exempel hubbar som klarar av att koppla ihop utrustning eller delnät som arbetar med olika överföringshastighet. Detta klarar bland annat nyare USB-hubbar som låter kringutrustning konstruerad för två olika USB-standarder med olika hastighet kopplas ihop och dela på en USB-anslutning till en PC.

Hårddisk

Skivminne för lagring av information i datorer. En eller (oftast) flera skivor med ytor täckta av ett ämne som är lätt att magnetisera är monterade på en snabbt roterande axel. Tätt ovanför varje skivyta finns en accessarm med ett läshuvud (och skrivhuvud) i spetsen. Accessarmen kan röras in mot skivans centrum eller ut mot dess kant, och det tillsammans med skivornas rotation gör att läshuvudet kan nå vilken punkt som helst på skivytan. På skivytorna kan läs/skriv-huvudet skapa mycket små magnetfällt tätt intill varandra. De små magnetfälten kan skapas på olika sätt och motsvarar de två tillstånden hos en bit. Samma läs/skriv-huvud kan sedan läsa genom att känna av hur magnetfälten ligger. Den tillgängliga skivytan indelas i spår och sektorer. Av praktiska skäl hanteras på många hårddiskar ett antal sektorer i grupp, cluster. Hårddiskar i persondatorsammanhang har ofta en lagringskapacitet i storleksordningen ett par tiotals upp till något hundratal gigabyte (se byte), och typiska medelaccesstider ligger under 10 millisekunder (snabbare för t.ex. höghastighetsdiskar med SCSI-anslutning). I nyare persondatorer ansluts ofta hårddisken via SATA, vilket ger möjlighet till upp till 150 megabyte/sekund överföringshastighet (i bästa fall, andra faktorer påverkar också). I en persondator kompletterar hårddisken och RAM-minnet varandra, RAM-minnet som ett snabbare minne som dock tappar innehållet när strömmen stängs av, och hårddisken som ett lite långsammare minne för längre lagring även när datorn är avstängd.

Internet

Sammankoppling av ett stort antal mer lokala nät till ett världsomfattande nät. Trots att de fysiska kopplingarna och överföringsteknikerna (fiberoptik, koaxialkabel, mikrovågslänk, osv) varierar kraftigt i olika delar av nätet finns idag många tjänster (t.ex. web, mail, chat, mm) med tillhörande program som gör att användaren kan använda internet utan att behöva känna till den underliggande tekniken. Internet är ett paketförmedlat nät, all information som överförs bryts ner i avsnitt, paket, som skickas separat. Vid en mycket stor mängd knutpunkter finns utrustning, routers, som skickar paketen vidare mot destinationen, varje paket skickas vidare av många routers innan det kommer fram. I internetsammanhang används specifika IP-adresser för att ange vart något skall skickas, men för att det ska vara lättare att komma ihåg används i stället mer lättfattliga domännamn, t.ex. "faktabanken.nu" som sedan översätts till IP-adresser av särskilda name servers i nätet. Internet är en kontinuerlig vidareutveckling av ett tidigare nät, arpanet, vars utveckling finansierades av den amerikanska krigsmakten på 1960-talet. Gradvis tonades sedan den militära sidan ner, för att ersättas av universitet, forskningsavdelningar och andra akademiska organisationer, och så småningom företag och organisationer i allmänhet och privatpersoner anslutna främst via sina telebolag.

IP-adress

Adress som används vid överföring via internet. IP-adresser anges i form av 4 punktseparerade tal mellan 0 och 255, t.ex. "160.104.12.212" (påhittade siffror i detta exempel). En ny version av IP-adresser, IPv6, som ger tillgång till betydligt fler adresser håller på att införas. För att adresserna skall vara lättare att komma ihåg används mer lätthanterliga domännamn, som sedan översätts till IP-adresser av särskilda name servers.

ISDN

Intergrated Services Digital Network, teknik för dataöverföring bland annat via vanlig telefonledning. ISDN spelar stor roll för kommunikationen mellan telefonstationer mm, och innehåller möjligheter till höga hastigheter via speciella kablar. Ur privatabonnentens synvinkel finns dock begränsningar för vad som kan åstadkommas med ISDN via den vanliga telefonledningen. Tekniken ger här högre hastighet än med vanliga modem, men lägre än ADSL. Trafiken är uppdelad i två kanaler med 64 kilobit/sekund överföringshastighet vardera, samt en kompletterande signaleringskanal med lägre kapacitet. Kanalerna på 64 kilobit kan utnyttjas tillsammans för att ge maximalt 128 kilobit/sekund överföringshastighet, i praktiken cirka tre gånger så snabbt som vanliga modem. Telefonsamtal kan ske samtidigt som dataöverföring pågår, men bara på bekostnad av överföringshastigheten genom att en kanal avdelas till telefonsamtal.

Jaz-drive

Skivminne med utbytbara skivor med hög kapacitet. Överföringshastigheten närmar sig den hos genomsnittliga hårddiskar, samtidigt som det faktum att skivorna kan tas ut ger flexibiliteten hos disketter. Jaz finns i två varianter med 1 respektive 2 gigabytes lagringskapacitet. Grundprincipen för lagringen på skivan är magnetisk, densamma som hos disketter, men med förfinad teknik som möjliggör den högre kapaciteten och hastigheten. Samma företag som utvecklat Jaz har även utvecklat Zip-diskar, med lägre kapacitet (och lägre pris) än Jaz-diskar, men klart högre än hos disketter.

JPEG

.jpg Joint Photographers Expert Group, lagringsformat för bilder (bildformatet har tagit sitt namn från gruppen som skapade det). JPEG-bilder kan innehålla över 16 miljoner färgnyanser och använder en förstörande komprimering som minskar den lagrade filens storlek mycket kraftigt, till priset av en liten kvalitetsförlust som särskilt i websammanhang oftast är fullt acceptabel. Komprimeringen fungerar genom att lagra bildens färgnyanser och ljusstyrkor separat, och att jämna ut framför allt färgnyanserna i rutor om 8 gånger 8 bildpunkter. Detta kan ske olika mycket, och de allra flesta bildbehandlingsprogram (och t.ex. många digitalkameror) låter användaren välja hur mycket komprimering som skall användas när JPEG-bilder lagras. På bilder som inte innehåller extremt skarpa kanter kan kraftig JPEG-komprimering användas utan att bildkvaliten uppfattas som sämre. JPEG-formatet har inte stöd för genomskinliga delar av bilden. JPEG-formatet är oftast inte det naturliga valet för små ikoner, knappar och liknande webgrafik där oftast GIF-formatet ger ett bättre resultat. JPEG-formatet lämpar sig i stället särskilt väl till foton och liknande bildmaterial, där filstorleken kan minskas mycket kraftigt. JPEG är (tillsammans med GIF) ett av de två vanligaste bildformaten på webben.

Klockfrekvens

Hastigheten på de klockpulser som synkroniserar och styr processorns arbete. Klockfrekvensen, mätt i megahertz (MHz, miljoner klockpulser per sekund) eller gigahertz (GHz, miljarder klockpulser per sekund) ger en viss uppfattning om datorns prestanda, högre värden innebär generellt högre prestanda. Andra faktorer spelar dock också in, t.ex. hastigheten på olika minnen i datorn osv.

MFT

Master File Table, komponent i filsystemet NTFS.

MHz

Megahertz, mått på frekvens, miljoner svängningar per sekund. I datorsammanhang har megahertz kommit att kraftigt förknippas med persondatorers prestanda då processorns klockfrekvens anges i megahertz eller gigahertz (GHz, miljarder svängningar per sekund).

Modem

Förkortning för MOdulator-DEModulator, utrustning för att anpassa datatrafik till telefonnätet. Modemet omvandlar datorns signaler i form av två spänningsnivåer till två olika toner som är lämpliga att sändas via telefonnätet. I andra änden av förbindelsen finns ett modem som omvandlar inkommande toner till spänningsnivåer igen. Med modem kan hastigheter på upp till 56 kilobit/sekund uppnås (då används även viss komprimering). Vilken hastighet som uppnås i praktiken varierar från fall till fall, och beror bland annat på ledningens kvalitet. Modemet reducerar hastigheten vid behov, och i praktiken är hastigheter runt 30-45 kilobit/sekund vanliga.

MP3

.mp3 MPeg audio layer 3, lagringsformat för ljud. MP3 är ett mycket vanligt format för musik på internet, och är känt för hög ljudkvalitet samtidigt som filen i fråga är mycket liten i förhållande till musikens längd. MP3 uttnyttjar flera olika typer av komprimering för att nedbringa filstorleken, bland annat psykoakustisk komprimering som avlägsnar delar av ljudmassan som lyssnaren inte skulle uppfattat i alla fall i det aktuella sammanhanget, i förhållande till andra delar av ljudmassan. Resultatet är i praktiken en reducering till cirka en tiondel (i gynnsamma fall en tolftedel) av filstorleken jämfört med en vanlig musik-CD. Den som skapar en MP3-fil kan genom att välja bitrate, t.ex. 128 kbit/sekund, påverka graden av komprimering och göra en avvägning mellan kvalitet och filstorlek, runt en megabyte per minut är vanligt.

MPEG, .mpg Moving Pictures Expert Group, lagringsformat för rörliga bilder (filmformatet har tagit sitt namn från gruppen som skapade det). MPEG är ett mycket vanligt format för videosekvenser och liknande rörliga bilder på internet, och är främst känt för hög bildkvalitet samtidigt som filen i fråga är relativt liten i förhållande till den höga bildkvaliteten. MPEG uttnyttjar flera olika typer av komprimering för att nedbringa filstorleken, bland annat komprimeras varje bildruta i filmen på ett liknande sätt som hos JPEG-bilder. En annan del av komprimeringen bygger på att de delar av bilden som inte förändras i en filmsekvens, t.ex stillastående bakgrunder, inte behöver upprepas i varje bildruta. En variant av MPEG, MPEG-2, är det filmformat som används för film på DVD-skivor, och en annan variant, MPEG-4, tillåter strömmande media (användaren kan börja titta på filmen redan innan hela har laddats hem).

Name server Datorsystem som översätter internets domännamn till IP-adresser, kallas även DNS (står för både Domain Name Service och Domain Name System). När information skall överföras via internet bryts den ner i avsnitt, paket, som förses med bl.a. mottagarens IP-adress. För att få tag i mottagarens IP-adress anropar avsändardatorn en name server och skickar dit domännamnet som paketen ska till, t.ex. "faktabanken.nu". Name servern letar upp domännamnet i sin databas och skickar tillbaka IP-adressen till domänen i fråga, t.ex. "137.46.1.168" (påhittade siffror i detta exempel). När avsändardatorn får svar från name servern kan den förse paketen som ska skickas med IP-adressen dit de ska.

NTFS

New Technology File System, filsystem som används av nyare versioner avoperativsystemet Windows (t.ex. Windows XP) för att organisera informationen som lagras på det interna skivminnet, hårddisken. Tidigare användes filsystemet FAT för hårddisken, men NTFS har bland annat bättre stöd för säkerhetsaspekter. FAT används dock fortfarande även av nyare Windowsversioner i begränsad omfattning, t.ex. för hantering av disketter. NTFS bygger på en MFT, Master File Table, som lagrar information om alla filer som lagrats på hårddisken.

Operativ-

system Datorprogram som styr och fördelar ett datorsystems resurser. Operativsystemet har bland annat en styrande/kontrollerande funktion och kan t.ex. låta ett antal program dela på datorsystemets processor genom att många gånger i sekunden avbryta dem (med visst hårdvarustöd) och låta dem vänta på sin tur att få tillgång till processorn igen. Operativsystemet har också en servicefunktion och tillhandahåller olika tjänster som övriga program kan anropa, t.ex. för att skriva/läsa på datorns hårddisk. Användarens kommunikation med operativsystemet kan ofta ske med hjälp av symboler, menyer osv. Användaren kan här t.ex. göra sig av med en fil genom att dra filens symbol, ikon, till symbolen/ikonen för en papperskorg med hjälp av musen. Andra operativsystem låter användaren skriva kommandon för att utföra komplexa och kraftfulla operationer, och i en del fall kombineras kommandostyrning med symboler/ikoner osv. Exempel på operativsystem är PC-miljöns Windows, Macintosh-miljöns System, och Unix-varianten Linux som finns till flera datormiljöer men som blivit mest känd för sin PC-version.

Pentium-

processor Familj av processorer utvecklade av Intel som sitter i de flesta PC-datorer. Pentium-processorer är av CISC-typ och har olika grad av superskaläritet, Pentium-processorer har två heltals-ALU, vilka från och med Pentium 2 kan uppträda som fyra heltals-ALU genom effektiv tidsdelning. Pentium 3 har även viss möjlighet till vektorbearbetning (utförande av samma operation på en rad datavärden samtidigt), men inte lika uttalat som t.ex. G4 och G5-processorerna i PowerMac. Övriga enheter ansluts normalt till en Pentium-processor via särskilda stödkretsar, chipset.

Peer-to-peer

Teknik för överföring av information via internet utan att informationen behöver ligga på en server hos t.ex. en internetleverantör. I stället kan information, t.ex. filer som innehåller datorprogram, bilder, musik och annan information överföras direkt mellan de inblandades datorer. Varje dator som kör ett program som utnyttjar peer-to-peer -teknik fungerar som en tillfällig server som gör vissa filer som personen vill dela med sig av tillgängliga direkt där de ligger på personens egen dator. Filerna i fråga är bara tillgängliga för andra så länge peer-to-peer -programmet är igång, så mängden information som är tillgänglig och var den finns skiftar kraftigt hela tiden. Vissa peer-to-peer -tjänster, t.ex. den ursprungliga Napster (nu stängd), har en central katalog för att snabba upp sökning, medan andra, t.ex. Kazaa är mer decentraliserade.

Pipeline-

processor Typ av processor som lägger datorprogrammets kommande instruktioner i en kö. Samtidigt som instruktionen längst fram i kön utförs slutgiltigt kan flera olika förberedande åtgärder utföras med instruktionerna längre bak i kön. Instruktionerna som datorprogrammet består av flyttas sedan stegvis framåt i kön, och nya saker händer med dem. På så sätt kan en pipelineprocessor till viss del utföra flera saker samtidigt. Pipelineprocessorer är mycket vanliga, och förekommer även tillsammans med superskaläritet, t.ex. i Pentium-processorer.

Processor

Den krets i en dator som utför datorprogrammen. Kallas även CPU, Central Processing Unit. De instruktioner som datorprogrammen består av överförs stegvis till processorn och utförs där. Processorn innehåller en eller flera ALU, Aritmetic-Logic Unit, för att utföra bland annat matematiska operationer som addition, jämförelser av data osv. En särskild del i processorn, control unit, sköter hämtandet av kommande instruktioner ur programmen som körs, och lägger dem vanligen i kö, pipeline, i processorn. Processorn innehåller även en grupp små lagringsutrymmen, register, som är snabbt och direkt åtkomliga för programmens instruktioner. Med få undantag är alla moderna processorer utförda som mikroprocessorer, hela processorn ryms i en enda halvledarkrets, chip. Det är även vanligt att man får plats med ett betydande mellanlagringsminne, cache-minne, i processorn. Cache-minnet är inte lika snabbt som processorns register, men snabbare än datorns primärminne, RAM, och används som en buffert mellan processorn och primärminnet. Många moderna processorer är superskalära, med flera likadana ALU som kan arbeta parallellt. Processorns arbete styrs tidsmässigt av klockfrekvensen, en takthållande puls som skapas av en särskild krets. Klockfrekvensen mäts i megahertz (MHz) eller gigahertz (GHz) och har blivit ett vanligt prestandamått i persondatorsammanhang, även om många andra faktorer också påverkar hastigheten. En vanlig processor i persondatorer av PC-typ är olika varianter av Pentium-processorn, medan persondatorer av Mac-typ ofta använder G4 eller G5-processorer.

Quicktime

Lagringsformat för rörliga bilder ursprungligen skapat av datorföretaget Apple. Quicktime förekommer som filformat för videosekvenser och liknande rörliga bilder på internet, men är inte lika vanligt som t.ex. MPEG-formatet. Quicktimefiler kan ha namn med olika ändelser, vanligast är .mov men även .qt förekommer.

RAID

Redundant Array of Inexpensive Disks (av marknadsföringsskäl senare ändrat till Redundant Array of Independent Disks). Teknik där grupper av skivminnen kopplas samman och på olika sätt samverkar vid lagringen av information. Flera olika RAID-varianter finns med fokus på prestandahöjning (snabbare åtkomst) och driftsäkerhet (dubblering av hela eller delar av informationen med åtföljande möjlighet till felkorrigering). De enklaste RAID-varianterna kan använda så få som 2 skivminnen medan högre s.k. RAID-nivåer kan använda 4, 5, 9 eller ännu fler sammankopplade skivminnen.

RAM

Random Access Memory, typ av minne skapat med halvledarkretsar, kallas även primärminne. En grundläggande nackdel med RAM-minnen är att de är flyktiga, om strömtillförseln avbryts försvinner informationen. Den stora fördelen är att RAM-minnen är mycket snabbare att läsa eller lagra i än sådana minnen som inte är flyktiga, t.ex. en hårddisk. I så gott som alla medelstora och stora datorer används en kombination av någon typ av RAM-minnen och någon typ av icke-flyktiga minnen, t.ex. hårddiskar. RAM-minnet används som ett arbetsminne där de program och dokument som används för tillfället finns, medan t.ex. en hårddisk används som ett arkiv för långtidslagring av samtliga program och dokument, även när de inte används. RAM-minnen har gradvis utvecklats mot större lagringskapacitet och snabbare läsning/lagring, se även SRAM, DRAM, EDO RAM, SDRAM, DDR-SDRAM och RDRAM.

RDRAM

Rambus Dynamic Random Access Memory, typ av DRAM-minne, kallas även Rambus-minne. RDRAM har en annan intern organisation än t.ex. SDRAM, RDRAM överför mindre information i taget, men desto snabbare. Precis som hos DDR-SDRAM överförs 2 bit per takthållningspuls på förbindelsen ut från RDRAM-minnet. Det finns även en variant av RDRAM som inte arbetar med vanliga bit, utan med 4 olika spänningsnivåer på ledningarna för varje överförd informationsdel (QRSL, Quad Rambus Signaling Levels). En sådan 4-nivåers enhet motsvarar 2 bit, vilket ytterligare fördubblar mängden överförd information per sekund.

RISC-

processor Reduced Instruction Set Computer, typ av processor med en bantad instruktionsuppsättning. En RISC-processor har ett mindre antal olika instruktioner som den kan utföra, men är i stället snabbare på att utföra de instruktioner den klarar. De instruktioner som finns kvar är de mest grundläggande och vanligaste, och när programmen behöver göra saker som kan utföras med dessa instruktioner går det fortare än i en vanlig CISC-processor. Å andra sidan går en del andra saker långsammare, därför att det som kunde ha utförts med de instruktioner som bantats bort måste utföras med en serie av enklare instruktioner som finns kvar. Både RISC-processorer och motsatsen CISC-processorer har sina förespråkare som kan visa på bättre prestanda i olika situationer. Till exempel G4-processorer som sitter i Apples PowerMac är RISC-processorer.

.rm

Lagringsformat för rörliga bilder, Real Media. Rm är ett relativt vanligt filformat för videosekvenser och liknande rörliga bilder på internet, och är främst känt för att filen i fråga är mycket liten i förhållande till längden på filmen. Bildkvaliteten är lägre än hos t.ex. MPEG-formatet, men tillräcklig för många syften framför allt när minsta möjliga filstorlek är den viktigaste faktorn.

Router

Utrustning i paketförmedlade datornät, i praktiken främst internet, för att skicka information vidare mot dess destination. När information skall överföras via internet bryts den ner i avsnitt, paket, som skickas var för sig. Varje paket förses med bl.a. mottagarens IP-adress som först tas fram genom ett anrop till en speciell name server. Varje router kan med hjälp av IP-adressen på paketen som kommer till den avgöra till vilken grann-router paketen skall skickas vidare. På så sätt passerar ett paket genom många routrar på sin väg till mottagaren, mellan 10 och 20 routrar är vanligt, och varje router skickar paketet vidare till nästa router på vägen. Routrarna innehåller en routing-tabell som avgör vart de skickar paket med olika adresser vidare. Genom att den som sköter driften av en router ändrar i routing-tabellen kan paketen fås att ta en annan väg genom nätet.

SATA

Serial ATA, anslutningsmetod för hårddiskar i persondatorer. SATA-anslutningen ger möjlighet till högre överföringshastighet mellan skivminnet (hårddisken) och datorn, upp till 150 megabyte/sekund (i bästa fall, andra faktorer påverkar också). Detta är en förbättring jämfört med närmast tidigare anslutningsmetods maxhastighet på 133 megabyte/sekund. En vidareutvecklad typ av SATA, SATA2, ger möjlighet till upp till 300 megabyte/sekunds överföringshastighet, under förutsättning att övriga inblandade komponenter klarar detta.

SCSI

Small Computer System Interface, anslutningsmetod för att ansluta kringutrustning till persondatorer, i praktiken oftast använt för att ansluta snabba skivminnen, hårddiskar. En SCSI-disk har ofta högre rotationshastighet än diskar med den vanligare IDE-anslutningen, och SCSI-anslutningen (flera varianter finns) ger också i sig möjlighet till högre överföringshastighet mellan skivminnet (hårddisken) och datorn.

SDRAM

Synchronized Dynamic Random Access Memory, typ av DRAM-minne. SDRAM har hela tiden sina interna styrpulser synkroniserade med processorns klockfrekvens, vilket ger påtagligt snabbare överföring mellan minnet och processorn, i bästa fall accesstider ner mot 10 nanosekunder. När SDRAM lanserades var det en kraftig förbättring jämfört med det tidigare EDO RAM. Sedan dess har ytterligare förbättrade varianter av DRAM lanserats, se DDR-SDRAM och RDRAM.

Sektor

Del av ytan på ett skivminne, t.ex. en hårddisk eller en diskett. Skivytan indelas i spår som i sin tur indelas i sektorer, så att en sektor är ett avsnitt av ett spår. Antalet sektorer per spår varierar inte så mycket mellan disketter och hårddiskar som antalet spår gör, vanligt på disketter är t.ex. 9 eller 18 sektorer per spår, på hårddiskar något mer t.ex. 63 sektorer per spår. Det är även vanligt på större hårddiskar att antalet sektorer per spår varierar, färre sektorer på de kortare spåren nära skivans centrum, och fler sektorer på de längre spåren nära skivans kant. På många hårddiskar hanteras ett antal sektorer i grupp, se cluster.

Spår

Del av ytan på ett skivminne, t.ex. en hårddisk eller en diskett. Skivytan indelas i ett antal cirklar innanför varandra, på disketter är 80 spår vanligt och på hårddiskar runt ett tusental spår per skivyta, ibland fler. Spåren indelas i sin tur i sektorer, se även cluster.

SRAM

Static Random Access Memory, typ av RAM-minne. Statiskt RAM är snabbt att läsa och lagra i men utrymmeskrävande att konstruera, varje enskild bit lagras i en vippa bestående av minst 4, i praktiken ofta 6, transistorer på minneschipet. Detta kräver relativt mycket utrymme och är komplicerat att använda när det gäller stora RAM-minnen. Statiskt RAM används nästan aldrig för stora RAM-minnen, men ofta för det snabbaste cache-minnet och registren i själva processorn.

Superskalär

processor Typ av processor med flera uppsättningar av vissa centrala delar, främnst ALU (Aritmetic-Logic Unit). Genom att det finns flera ALU kan flera av de instruktioner som datorprogrammen består av utföras samtidigt. En förutsättning är att instruktionerna som skall utföras samtidigt inte är beroende av varandra, t.ex. att den ena inte behöver den andras resultat. En viss analys utförs av processorn för att bestämma om instruktionerna som står på tur kan utföras parallellt eller måste köras en i taget. Till exempel Pentium-processorer som sitter i de flesta PC och G4-processorer i Apples PowerMac är superskalära.

USB

Universal Serial Bus, typ av anslutning som är vanlig hos nyare persondatorer. Två varianter finns, där USB 1 har 2 hastigheter: 1,5 megabit/sekund för lågintensiva enheter och 12 megabit/sekund för högintensiva enheter som t.ex. en zip-drive. Den nyare USB 2 klarar överföringshastigheter upp till 480 megabit/sekund. Redan USB 1 har överföringshastighet fullt tillräcklig för de flesta enheter som brukar kopplas till en PC, t.ex. skrivare, scanners, digitala kameror mm, och klarar också att ett avsevärt antal enheter är inkopplade samtidigt. I många fall ger USB (även version 1) också en önskvärd hastighetsökning vid vissa arbetsmoment jämfört med tidigare anslutningar, till exempel vid överföring av bilder från en digitalkamera till PC:n. En annan skillnad mellan USB och de flesta tidigare typer av anslutningar är att datorn inte behöver startas om när man kopplar in något, den nya enheten upptäcks automatiskt direkt när man stoppar in sladden. Vid anslutning av digitala videokameror är även en annan anslutningsteknik vanlig, se Firewire.

VDSL

Very high data rate Digital Subscriber Line, teknik för snabb dataöverföring via vanlig telefonledning. Med VDSL kan högre hastighet än med den närbesläktade tekniken ADSL åstadkommas, runt 8-24 megabit/sekund är vanligt (teoretisk maxhastighet 52 megabit/sekund). Hastigheten är dock kraftigt avståndsberoende, och anses fungera väl upp till cirka 1,5 kilometer från telefonstationen (ännu kortare för de högsta hastigheterna). Hastigheten är högst vid överföring till abonnentens dator, det håll den mesta trafiken vanligen går åt. VDSL är en av flera tekniker som omtalas i samband med bredband.

Zip-disk

Typ av diskettliknande löstagbar skiva med hög kapacitet för lagring av information i datorer. En Zip-disk tillsammans med sin Zip-drive utgör ett skivminne med löstagbar skiva. Grundprincipen för lagringen på skivan är magnetisk, densamma som hos disketter, men genom att utnyttja förfinad teknik kan betydligt mer lagras på en Zip-disk än på en diskett. Tre varianter av Zip-diskar förekommer, med 100, 250 respektive 750 megabyte lagringskapacitet. Hastigheten på överföringen till och från Zip-skivan är också betydligt högre än för disketter, dock inte lika snabb som hos hårddiskar. Samma företag som har utvecklat Zip-diskar har också utvecklat en annan variant av skivminne med löstagbara skivor, Jaz-drive. Ibland blandas namnet "Zip" i Zip-disk ihop med zip-filer, som är en typ av komprimering/packning av filer som inte har med Zip-diskar att göra, se zip-fil.

Zip-fil

En fil som är komprimerad, ofta kallat packad, med programmet WinZip eller motsvarande programvaror för andra datormiljöer. Genom komprimeringen har filens storlek reducerats så att den tar mindre plats att lagra och går snabbare att t.ex. överföra via internet. Komprimeringen är icke-förstörande, så att filens ursprungliga utseende exakt kan återställas, en viktig förutsättning vid komprimering av t.ex. datorprogram. Vid komprimeringen skapas en ny (mindre) fil utifrån ett original, och den mindre (komprimerade) versionen får ett namn med ändelsen .zip för att indikera hur den komprimerats. Det är även vanligt att flera olika filer komprimeras tillsammans och bildar en enda zip-fil, då vanligen kallad zip-arkiv. För att återställa zipppade filer, som t.ex. laddats hem via internet, till originalutseendet används samma programvara som för komprimeringen, t.ex. WinZip. I vissa fall har själva zip-filen gjorts självuppackande genom att den försetts med en liten programsnutt så att den kan återställa sig själv automatiskt.